Bedrägerier med pengar på nätet i Finland: hur de går till på webbplatser och Facebook, hur du undviker dem och var du anmäler
- 2023 76,9 mn €
- 2024 107,2 mn €
- 2025 148 mn €
Källa: Finansbranschens Centralförbund (Finanssiala ry), uppgifter från bankerna (februari 2025 och 2026).








Bedrägerier med pengar på nätet ökar snabbt i Finland: kriminella försökte lura till sig 148 miljoner euro av finländare 2025, 38 % mer än året innan, och 72,5 miljoner euro hamnade hos dem, uppger Finanssiala. Den här guiden visar hur bedrägerierna går till på webbplatser, Facebook och andra nätverk, hur du känner igen dem och var du anmäler dem.
I korthet
- Bankerna stoppade eller återförde mer än hälften av betalningarna på väg till bedragare 2025.
- Bedrägerier med ”säkert konto” har gått om investeringsbedrägerierna, räknat som stoppade försök och faktiska förluster tillsammans.
- Kontrollera alltid aktören i Finansinspektionens register och varningslista innan du investerar.
- Om du blivit lurad: ring banken och gör en polisanmälan.
Siffrorna om bedrägerier i Finland
Finanssiala sammanställer bankernas uppgifter en gång om året. Siffrorna omfattar både faktiska förluster och stoppade betalningar.
| Mått | Värde | Källa |
|---|---|---|
| Försök till bedrägerier totalt | 76,9 mn € (2023), 107,2 mn € (2024), 148 mn € (2025) | Finanssiala |
| Belopp som hamnade hos kriminella | 72,5 mn € (2025) | Finanssiala |
| Mål för nätfiske | nästan 17 000 personer 2025, varav omkring 13 000 fick sina pengar räddade | Finanssiala |
| Förluster 2024 per typ | nätfiske 31,9 mn €, investeringsbedrägerier 20,1 mn € | Finanssiala |
| Offer som anmält till polisen | 21 %, EU-genomsnitt 15 % | FRA |
- Nätfiske31,9 mn €
- Investeringsbedrägerier20,1 mn €
Källa: Finanssiala ry (19.2.2025).
FRA:s utdrag ger ingen offerandel för Finland, men Finland hör till länderna där offren oftast anmäler till polisen.
- Luxemburg39 %
- Estland39 %
- EU-genomsnitt24 %
- Grekland11 %
- Rumänien11 %
Källa: FRA, Eurobarometer 104.2 (fältarbete 6 till 30 november 2025, 26 453 personer), publicerad 29 maj 2026. Bara dessa länder har ett publicerat värde i de utdrag vi läst.
Så går ett investeringsbedrägeri till, från Facebookannonsen till det spärrade uttaget
Det dyraste scenariot börjar nästan alltid med en annons. Österrikes mediemyndighet KommAustria räknade 83 216 annonser för falska investeringar på Facebook och Instagram, visade 126,7 miljoner gånger i EU.
- Du ser en annons eller en falsk nyhetsartikel. En känd person ”avslöjar” en metod, en plattform säger sig vara ”statligt stödd”, en kryptovaluta ska fördubblas på en månad. Ansikte och röst kan vara skapade med AI.
- Du lämnar ditt telefonnummer i ett formulär. En ”rådgivare” ringer snabbt upp, ofta från ett utländskt nummer.
- Han låter dig öppna ett konto på en webbplats som efterliknar en handelsplattform och sätta in ett första litet belopp.
- Översikten visar vinster. De är påhittade: pengarna har aldrig investerats.
- Rådgivaren pressar dig att sätta in mer, ibland att ta lån. Han kan be dig installera en fjärrstyrningsapp som AnyDesk eller TeamViewer.
- Du vill ta ut pengarna. Då krävs avgifter, skatt eller en deposition. När du betalt försvinner kontakten.
- Några veckor senare erbjuder ett ”återvinningsbolag” eller en falsk polis att få tillbaka pengarna mot betalning. Det är ett andra bedrägeri.
Den blå bocken bevisar ingenting. Det spanska mediet Maldita kopplade 170 verifierade Facebookkonton till omkring 67 000 bedrägliga annonser. Europol konstaterar i rapporten IOCTA 2026 att AI gör bedrägerierna mer övertygande.
Finansinspektionen varnade i september 2025 för att antalet investeringsbedrägerier och bolag bakom dem ökat markant och att sociala medier används allt mer.
Andra ekonomiska bedrägerier på nätet och i sociala medier
| Scenario | Var det börjar | Vad som ska stoppa dig |
|---|---|---|
| Falsk banktjänsteman | Samtal eller sms i din banks namn | Du ombeds godkänna en transaktion eller flytta pengar till ett ”säkert konto” |
| Grupp med ”börstips” | Annons, inbjudan via WhatsApp eller Telegram | En ”professor”, entusiastiska medlemmar, sedan en app utanför de officiella butikerna |
| Kärleksbedrägeri | Dejtingsajt, Instagram, meddelande från en okänd | Relationen glider snabbt över till krypto eller en ”säker” plattform |
| Falsk nätbutik | Annons, Marketplace | För lågt pris, betalning bara via överföring eller presentkort |
| Nätfiske | Sms eller e-post: paket, böter, skatt | En länk som ber om inloggnings- eller kortuppgifter |
| Falskt sparkonto | Jämförelsesajt eller sida som efterliknar en bank | Ränta långt över marknaden, namn likt en känd bank |
EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) visade i sin undersökning den 29 maj 2026 omfattningen: 24 % av människorna i EU har utsatts för bedrägeri på nätet. Av dem gällde 35 % ett falskt köp och 20 % ett investeringsbedrägeri. 37 % drabbades mer än en gång.
- Sverige28 %
- Danmark24 %
- Finland21 %
- Luxemburg21 %
- EU-genomsnitt15 %
- Rumänien6 %
- Slovenien5 %
Källa: FRA, 29 maj 2026.
Tecken på att du ska lägga på
- Hög avkastning som sägs vara riskfri.
- Brådska: erbjudandet går ut i kväll, kontot spärras.
- Kontakt som du inte bett om, via telefon, meddelande eller sociala medier.
- En begäran om att hålla tyst, även mot din bank.
- Betalning i krypto, med presentkort eller till en privatpersons konto.
- En fjärrstyrningsapp som du ska installera.
- Avgifter som ska betalas innan du kan ta ut pengarna.
Kontrollera plattformen innan du sätter in en euro
- Sök bolagets exakta namn i Finansinspektionens (öppnas i ett nytt fönster) förteckning över tillsynsobjekt och på varningslistan.
- Ett bolag med tillstånd i ett annat EU-land ska finnas i sin hemmamyndighets register.
- Jämför webbadressen med den i registret. Bedragare kopierar namnen på bolag med tillstånd.
- Sök plattformens namn med ”bedrägeri” eller ”erfarenheter”.
- Lita inte på en Facebooksida, en bock eller recensioner på nätet.
Du har blivit lurad: vad du gör de första timmarna
- Ring din bank direkt, på numret på baksidan av kortet. Be dem spärra kort och inloggning och återkalla överföringarna. En överföring som ännu inte nått mottagaren kan ibland stoppas.
- Bryt kontakten. Avinstallera fjärrstyrningsappen och byt lösenord, först till internetbanken.
- Spara bevis: skärmbilder, webbadress, IBAN, kryptoadresser, telefonnummer, meddelanden.
- Gör en polisanmälan: hos polisen, elektroniskt på nätet eller på en polisstation. Polisen uppmanar att anmäla även om chansen att få tillbaka pengarna är liten. I nödfall: 112.
- Anmäl plattformen: till Finansinspektionen, med dina bevis.
- Anmäl annonsen eller kontot i det sociala nätverket, via annonsens meny, alternativet Rapportera.
- Lita inte på någon som erbjuder sig att få tillbaka pengarna mot betalning, även om personen säger sig vara advokat, polis eller myndighet.
Var du anmäler, beroende på fall
| Situation | Var |
|---|---|
| Falsk investering, falsk handel, falsk krypto | Finansinspektionen och polisen |
| Nätfiske, bedrägligt meddelande | Polisen och Cybersäkerhetscentret |
| Kort eller nätbank använt utan dig | Din bank, genast |
| Bedräglig annons på Facebook eller Instagram | Annonsens knapp Rapportera |
Vad som hindrar
Banken kan vägra ersätta en överföring som du själv godkänt. Enligt den gemensamma rapporten från Europeiska bankmyndigheten och ECB den 15 december 2025 bar användarna själva omkring 85 % av förlusterna på bedrägliga överföringar 2024.
EU:s kommande förordning om betaltjänster, som parlamentet och rådet enades om den 27 november 2025, gör banken ansvarig när dess kontroller brister, inför kontroll av mottagarens namn och omfattar bedrägerier med falska banktjänstemän. Även nätplattformar blir ansvariga om de inte tar bort anmält bedrägligt innehåll. Tillämpningsdatumet har vi inte kontrollerat för den här guiden.
Pengar som skickats som krypto eller till ett utländskt konto kommer sällan tillbaka. Anmälan lönar sig ändå: den hjälper polisen att koppla ihop ärenden från samma nätverk.
Vanliga frågor
Kan en Facebookannons med en kändis vara äkta?
När det gäller investeringar ska du utgå från att den är falsk. Ansikte och röst kan genereras, och att en annons visas säger inget om plattformen. Kontrollera plattformen i tillsynsmyndighetens register, inte personen.
Jag lämnade bara mitt nummer. Vad nu?
Inget är förlorat. Svara inte på okända nummer, blockera dem som envisas och lämna aldrig ut koder du fått via sms. Räkna med fler samtal.
Måste banken ersätta mina pengar?
Om någon använt ditt kort eller konto utan dig ger gällande EU-regler i princip rätt till ersättning, utom vid grov oaktsamhet. Om du själv godkände överföringen har du i dag i princip ingen rätt till ersättning.
En webbplats lovar att få tillbaka mina pengar. Är det seriöst?
Tjänster som tar betalt i förväg för att återvinna förlorade pengar är ett känt andra bedrägeri. Bara polisen, domstolarna och din bank kan agera på pengarna.
Vad är ett ”säkert konto”-bedrägeri?
Bedragaren utger sig för att vara banken eller polisen och påstår att dina pengar är i fara. Du ombeds flytta dem till ett ”säkert konto”, som är bedragarens. Varken banken eller polisen ber någonsin om det.
Informativ guide, inte personlig rådgivning. Siffror insamlade 20 november 2026 ur källorna nedan.
Den här texten har ännu inte granskats av en person med svenska som modersmål i Finland.
Källor
- Finanssiala: Total value of attempted digital fraud climbed to €148 million (öppnas i ett nytt fönster)
- Taloustaito: turvatili on valetta, 72,5 miljoonaa euroa (4.2.2026) (öppnas i ett nytt fönster)
- Finanssiala: huijaukset rajussa kasvussa vuonna 2024 (19.2.2025) (öppnas i ett nytt fönster)
- Finanssivalvonta: FIN-FSA warns of rising investment scams (15.9.2025) (öppnas i ett nytt fönster)
- Nordea: petostentorjunta ja FA:n tilasto (öppnas i ett nytt fönster)
- Verkkouutiset: poliisi varoittaa sijoitushuijauksista (öppnas i ett nytt fönster)
- FRA, EU Agency for Fundamental Rights: online fraud survey (29 May 2026) (öppnas i ett nytt fönster)
- FRA: full report (PDF) (öppnas i ett nytt fönster)
- ECB: joint EBA-ECB report on payment fraud (15 December 2025) (öppnas i ett nytt fönster)
- KommAustria / RTR: the fraud ecosystem in online advertising (2026, PDF) (öppnas i ett nytt fönster)
- Maldita: verified Facebook accounts behind scam ads (8 April 2026) (öppnas i ett nytt fönster)
- European Parliament: payment services deal, more protection from online fraud (27 November 2025) (öppnas i ett nytt fönster)
- Eucrim: Europol IOCTA 2026 (28 April 2026) (öppnas i ett nytt fönster)



